Walking through the gates of hell.

I dag har jag rest till den svenska ambassden for att utfora ett arende. Jag unnade mig sjalv en harlig kaffe o paborjade min ca 20 minuter langa promenad, nar himlen opnnade sig. Ah fy fan sager jag bara. Som en javla drankt katt, kaffet smakar inte kaffe langre eftersom halften bestar av regnvatten. Mina stovlar ar fyllda av vatten, jag ar dygnsur anda in pa skinnet, ser inget genom glasogonen o huttrar nar en bil kor forbi o splashar ner mig annu mer. Men jag blev inte ens arg, for jag kande mig redan sa miserabel sa det gjorde inget. Det kandes nastan som jag fortjande det, jag kande guds hat riktat direkt emot mig, the swine!